lördag 29 november 2008

Regnig lördag

Det var inte Antons natt utan Edvins. Varför kan de inte sova ordentligt? Är det för att de är lite sjuka? Är de hungriga? För trötta? What's up liksom? Jag hoppas att de blir helt friska nu och vågar sova hela nätter utan uppehåll. Va skönt det kommer bli!

Idag har jag tvättat lite fönster. Ni anar inte hur skitiga fönstrena blir här. Lös jord som flyger runt och fastnar. Inte så kul, men nu kan man se ut ur några iaf.

Har sålt våra mjukliftar idag. En bra deal. Jag är nöjd :-) Nu skall jag sälja lite andra babysaker och kanske tom våga mig på lite kläder.

fredag 28 november 2008

Fotografering

Idag var vi hos en fotograf och tog kort på barnen. Individuella bilder på Anton och Edvin, killarna ihop på en och alla 3 på en. Vilken pärs!!! Mycket svårt att få 3 barn att sitta stilla OCH titta in i kameran OCH skratta samtidigt. Det var svårt att få ett barn att sitta still och titta in i kameran och skratta. De kan ju skratta!!! Jättefint! Men idag var det nog för mycket nytt på en gång och det kan man inte skratta åt.

Efteråt var vi på stan. Såååå längesen jag var på stan. Jag saknar stan. Kanske inte passar att bo i förorten? Barnen var iaf snälla. De är rätt snälla och tålmodiga barn faktiskt. Det är bara ibland när man varit ensam med dem länge, när de är trötta och gnälliga som det blir lite jobbigt. Mest för att deras viljor och min inte är samma, och deras viljor inte heller är samma så det blir lite svårt att göra alla glada.

Hoppas på en lugn natt men tyvärr är det Antons tur att bli hysterisk och otröstlig... Jag tror Alma drömmer mardrömmar. Det är sedan hon och pappan såg Gonatt, Alfons Åberg, nu är det lejon i garderoben överallt. Fast hon vet ju att lejonen bor i djurparken, hon säger att de bor ute i mörkret. Hon vill inte gå in i mörka rum för det blir ju läskigt. Och det blir ju inte bättre att pappan luras med lejonljud... Då säger hon Sluta Pappa, det finns inga lejon! Fast hon tror inte riktigt på sig själv för det kan ju finnas ett i garderoben ändå...

torsdag 27 november 2008

30 minuter

Edvin vaknade förstås... Men jag hann iaf ta hand om disken så köket blev väl ok nu.
Nu kommer Edvin vara gnällig resten av dagen och jag kommer sitta otaliga timmar (känns det som iaf) på golvet brevid honom, annars gråter han bara. Och om jag går ålar han sig efter mig och gnäller, mammmmamaaaaaaammmmmmaaaa...

3 barn som sover

Jag tror jag har lyckats söva mina barn samtidigt idag igen. WOW! Ibland funkar det bra, ibland inte. Nu är det tyst och alla verkar sova. Vad skall jag hitta på då? Finns det nåt skojigt att göra eller skall jag städa lite? Vi får se, har ju faktiskt en del mail att svara på och kanske lite bloggar att kolla på, och det är ju kul. Men jag är lite trött också, så jag borde kanske vila?

Dagens fundering (jag vill gärna ha svar på detta, så lämna gärna en kommentar om du vet):
Hur återvinner man hushållspapper? Blött hushållspapper kan man ju lägga i komposten, men var skall man lägga det torra? I pappersåtervinningen? Eller i restavfallet?

onsdag 26 november 2008

Sjuka barn

Det gick bra på sjukhuset igår. Edvin har nog inga nervskador eller så. Han kanske bara har gener för att få stort huvud. Läkaren tyckte att han verkade må bra och han utvecklas ju hela tiden, bara att han utvecklas lite senare än Anton, men det är ju två barn och två individer. Skulle det vara något fel så skulle han mått sämre och inte varit så pigg och glad som han är. Dock skall man fortsätta att hålla koll på måttet och utvecklingen så att man inte missar något.



Nu har vi bara andningsproblemet kvar att utreda. Edvin har alltid varit tät i andningen och rosslig men bvc har sagt att det är en omognad och brosk som skall växa bort. Men det har det inte gjort hittills och han har ju svårt att andas. Därför får han ventoline nu för att underlätta andningen. När han är friskare från sin förkylning så får vi lyssna på honom och se om han andas lättare.



Alma fick vara hemma från dagis i dag också. Men så vidare sjuk är hon inte, springer runt som en vildbase och busar och gör mamma galen. Hon ser bara sjuk ut, helt svart under ögonen och hon är ju lite "snorig" i ögonen och näsan. Vi får se hur hon är under eftermiddagen om hon skall stanna hemma imorrn också.

tisdag 25 november 2008

Julmusik

Alma och jag fuskar lite med jullåtarna. Vi har redan börjat. Hennes favorit är tipp tapp. Min är Det strålar en stjärna. Men jag får inte sjunga "bara Almisen får sjunga" ser ni... Hon sjunger riktigt fint nu, massa sånger kan hon.

Det är väldigt intressant det här med hur barnen utvecklas. I Wien har vi ju ett par kompisar med barn som vi umgåtts med. Och nu ser jag Alma så som hennes kompisar var förra året när de var lika gamla som Alma är nu. Synd att vi inte får fortsätta att följa den utvecklingen...

Idag är Alma hemma från dagis. Fast hon verkar piggare idag än igår. Hon är på "promenad" med sin docka. Hon har ryggsäck på sig, en mössa med prinsesskrona, mammas vantar och foppatofflor.

Pojkarna sover.

Edvin och jag skall till sjukhuset idag och kolla in hans huvudmått.

måndag 24 november 2008

Snark

Jag är trött. Aldrig får man sova. Inte på nätterna, inte på dagarna.

Jag kom att tänka på en sak. Förr, innan barnen, så kunde man sitta på jobbet på morgonen och vara urtrött. Varför var man trött då? Då sov man väl? Så då kanske det inte är att man inte får sova som är problemet utan att man är trött ändå?

Det snöar här. Blåser kallt. Inget gå ut väder direkt. Fast jag skall ju inte gå ut heller. Tre snoriga barn. En med feber och ögonförkylning. Det blir inget dagis imorrn, säkert inte för resten av veckan heller. Trist. Hon älskar ju sitt dagis och mamman gillar lugnet som kan infinna sig när hon är där. Eller så mycket lugn är det inte när man har en pojke som ställer sig upp mot allt och river ner saker från fönstrena. Han går med gåvagn nu. Och blir jättesur när den fastnar nånstans.

Den andra pojken har tät andning, nu får han ventoline för att andas bättre. Undra om det hjälper. Undra om han är sjuk? Vi får se när han blir mindre förkyld om andningen blir bättre då. Imorrn skall han till läkaren för att kolla sitt huvud. Den stackars lille pojken.

söndag 16 november 2008

Härlig söndag

Två pojkar har gnällt i omgångar hela natten. Edvin har fått ligga i vår säng och Anton i en resesäng vi har ställt i sovrummet. Edvin hade feber igår kväll så han är väl "ursäktad", den var dock borta på morgonen. Kanske tänder igen som skall igenom?

Det blir lite komplicerat om nätterna nuförtiden. Alma kommer varje natt och vill ligga brevid, sen om nån pojke gnäller för mycket så får han ju också plats även om han och Alma stör varandra. Däremot om nummer 3 också vill komma, då blir det trångt...

Imorse spillde Alma ut sin mjölk över hela köket. Ja, det skvätte runt överallt, på golv, stol och väggar...

Edvin kan äntligen sätta sig upp själv! Hans nästa steg (om han följer brorsan) är att krypa ordentligt. Vi får se om han tar det steget eller hoppar över det.

Jag träffade en gammal kompis på eftermiddagen. Då fick Kay känna på hur det är här hemma om eftermiddagarna. Kanske förstår han bättre nu. Mellan 16-18 är nämligen den värsta tiden i det här hushållet för då verkar alla barn vara trötta och gnälliga...

Hoppas på en bättre natt med mycket sömn, det är tröttsamt att aldrig få sova ordentligt...

måndag 10 november 2008

Vi har fått en kusin!

Ja, eller barnen har! En liten tjej, det är så roligt! Grattis igen till föräldrarna och vi hoppas att vi kan hälsa på snart :-)

*kram*

8 månader

Nu har de hunnit bli hela 8 månader. Ja förra veckan var det (mamman ligger lite efter i bloggandet, som med allt annat). Anton kryper på riktigt numera och ställer sig upp mot allt. Han har börjat klättra i trappan så vi får nog införskaffa en trappgrind även för nedre våningen. Edvin ålar sig fortfarande framåt men numera sitter han jättefint och har lärt sig att ta sig ner från sittande själv. De håller på att få tänder båda två, man känner dem längst ner i käken.

Edvin ropar mammmmammmma, efter mig speciellt när han gråter. Anton säger mest dadadada.

Edvin väger mest och det KÄNNS när man bär honom. Anton är rena lättviktaren om man jämför.

Edvin
Vikt: 9880 g
Längd: 71,5 cm

Anton:
Vikt: 9220 g
Längd: 71 cm

onsdag 5 november 2008

Never ending story

Hushållsarbetet. Det tar ALDRIG slut.

Jag fixar i köket på morgonen, efter en kvart fixar jag igen, sen håller jag på så hela dagen. Så tröttsamt. Vad mycket disk det blir med tre barn!

Tvätt. Jag tvättar varje dag. Jag viker tvätt varje dag. Jag samlar in smutstvätt varje dag. Jag springer upp och ner med tvätt och lägger den på sin rätta plats varje dag. Vad mycket tvätt det blir med tre barn!

Jag plockar upp leksaker hela dagarna i ända. Vips så ligger de där igen. Jag förstår inte. Även om jag lägger dem högt upp så kommer de ner igen. Tre barn drar fram mycket leksaker.

Sen utöver barnen så är det ju dammigt överallt. De drar ju runt dammet och pojkarna kallas för dammsugare ibland. I köket får man dammsuga varje dag, efter varje mål helst.

Och de kräks och dreglar på golvet. Man ser det inte alltid förrän man hittar en litet intorkat klet nånstans. Urfräscht.

Återvinna skall man också. Glas, plast, förpackningar osv. Dessa bildar berg av grejer att ta till återvinningsstationen. Puh, men vad gör man inte för världen?

Det underlättar inte ordningen att man precis flyttat in och inte har nånstans att hänga ytterkläder, som vi för övrigt verkar ha i mängder. För att inte prata om skorna. Och nu kommer det mössor och vantar till också. Massa grejer att hålla reda på.

Oh well, nån dag så får man väl ordning på allt. Jag funderade på häromdagen hur länge barnen kommer vara stökiga. När kommer de egentligen plocka undan efter sig själva? Kommer det vara innan de flyttar hemifrån eller kanske inte ens då?

lördag 1 november 2008

Grannar

Våra grannar som har bott i sina fina Allegro hus i två resp en vecka har fått det jättefint hos sig. Det ser ut som värsta visningshusen. Blommor och lampor i fönstrena, gardiner uppsatta, blommor på utsidan, lyktor osv. Jättefint och välkomnande.

Sen kommer man till vårt hus. Vårt hus ligger mycket nära vägen så alla som går förbi ser rätt in i vårt kök och all den röra som köket ständigt befinner sig i. Inga gardiner, inga lampor, inga blommor.

Jag tror inte våra grannar har tre barn. Jag tror inte ens de har ett för jag har inte sett några än...

Annars är det senaste att de har lagt om all sten på uppfarten eftersom den fick backning på besiktningen, lutningen skulle ändras från huset. Nästa vecka skall de väl gräva upp gräsmattan eftersom även denna lutning skall ändras.

Dagens irritationsmoment: Vi bor ju längst in i området brevid en vändplats, och nu har det hänt inte en gång utan FYRA!! att bilar som skall vända kör in på vår nysådda gräsmatta! Alltså inte med hela bilen men ett hjul gör STORA märken. Det är dessutom inte bara på den sidan, även på framsidan har en bil kört in på gräsmattan. Alltså, hur är man funtad??? Köra in på nåns gräsmatta och lämna ett stort hål?? Så respektlöst. Nu har vi lagt en stor hög med brädor vid tomtgränsen för att förhindra detta i framtiden. Jag hade velat lägga en typ spikmatta eller nåt så att alla som kom in där fick punktering. Det hade varit roligt det.