Hästridning

Veckan som gick försvann i en dimma av trötthet. Jag är så himla trött hela tiden! Jag får skärpa till mig men med vad vet jag inte riktigt.

Igår var jag på möhippa för bästaste Charlotte. Det var urkul! Jag kom hem kl 3 så där är en förklaring för dagens trötthet iaf. Skall strax gå och lägga mig.

Det var en massa aktiviteter på schemat. Bla ridning på islandshästar. My god, säger jag bara. Jag har typ aldrig ridigt och nu skulle man rida helt själv ute i terräng. Innan sa alla "man låter bara hästen följa i ledet så är det inga problem". Yeah right.

Vi var 12 stycken och 3 hade ridvana. När hästarna skulle delas ut kunde det låta såhär: "Den här hästen kan någon med lite erfarenhet ha". Jaha, vi som var kvar tittade på varandra. Ingen med erfarenhet. Tanten sa då: Ok, vem har mest? Och så gick hästen till en som hade ridit en gång på typ ponnyridning tidigare.

Väl uppe på ryggen skulle hästarna in i ledet. Vissa hästar knödde sig. Hmm, min häst skulle vara sist men kom inte sist. Då började ledaren, det är bättre om din häst är sist för annars blir han lite sur när han har någon bakom sig. Ähm, herregud! Rid om för guds skull!

Efter 2 min på hästryggen skulle vi "tulta". Typ småspringa. Ähm, hur får man stopp på hästen??

Vi red i skogsterräng. Hästen ville mest gå i buskarna än mitt på stigen. Vi korsade vägar. Och tultade. Vid sista tultningen galopperade min häst. Då fick jag nog. Antingen ingen mer tult eller så går jag tillbaka.

Det här var jätteläskigt! Mest för att ingen förstod hur läskigt jag tyckte det var. Jag vet inget om hästar. Lite mer info kanske först? Men jag överlevde och jag är glad att jag gjorde det även om just då ville jag bara börja gråta...