Nu har Anton blivit prickig. Den stackars lilla pricken. Hoppas det inte blir lika killigt som för Alma. Hur skall han hantera det? Han kan ju inte säga "Killa mig på ryggen mamma".
För tillfället verkar han iaf lika glad som vanligt. Går runt här och flaxar med armarna och skratta. Edvin sover. Alma vilar sig i soffan.
Pojkarna sover bättre på nätterna nu (knack, knack, ta i trä och allt annat). Idag vakande Edvin vid 7 och Anton vid 8 :-) Och de gråter inte lika mycket på nätterna, händer någon enstaka gång kanske. Skönt.
Alma däremot kommer till min säng allt i från 1-tiden och skall knö sig in. Hon ligger på snedden oftast med fötterna i mitt ansikte. Eller så ligger hon och drar fötterna mot sängen eller mot mig så jag håller på att bli tokig. Hon har alltid med sig 5 gossedjur, två snuttefiltar men ingen napp. "Jag vill ha en napp mamma!" Och då måste man fixa detta. *snark* Alla gossedjuren skall få plats i sängen också, annars blir hon lessen... Hon vaknar oftast kl 6 och då säger hon "Killa mig på ryggen mamma!" "Jag vill gå upp nu" osv.
Jag trodde äntligen det var vår men ack ack ack. Idag är det fullt med snö ute och det är bara så TRIST...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar