Begravning

Igår var det begravning. Den var så fin. Det var så mycket tårar.
Det är så konstigt att säga farväl till någon så ung. Någon så levande. Någon som borde levt längre än jag. Jag förstår inte och kommer aldrig förstå. Jag bara vet att nu har han funnit ro, och det kan jag trösta mig med ibland. Men det är ändå konstigt att han är borta.

Sov gott, söta Sebastian.

Det var mycket folk. Många kompisar. Unga människor i början av livet. Man skall inte behöva gå på begravningar då. Man skall inte behöva begrava sitt barn. Men det blir inte som man tänker sig.

Man måste ta vara på det som är just nu, och inte på det som kommer sen. För sen kommer alltid vara för sent...

---

Funderar mycket på Gud och himlen nu. Vid påsk läste Alma och jag barnens bibel om Jesus och hur han dog på korset. Han dog på korset för människorna så att vi skulle komma till himlen. Jag tror på himlen. Jag tror inte på helvetet för Gud förlåter allas synder när vi står i hans port.