Bebis

Nu är bebisen här. Han föddes den 11/11. Han skall heta Theodor. Han är pytteliten och jättesöt.

Tänk att mina barn också varit så små. Så svårt att komma ihåg. Han vägde ju ingenting. Och var bara pytteliten. Så var mina barn också pyttesmå och gulliga. Även små blir större. Jag tycker fortfarande mina barn är små, fast inte pyttesmå men ändå små i jämförelse. Han hade den där söta nyfödda minen när han sov, precis som Alma, precis som den hon fortfarande har när hon sover. Han kikade på oss med blåa ögon. Han undrade nog vilka vi var och de där kusinerna kunde inte sitta still i en minut och klappa skulle de också. Alma på håret, Edvin på näsan. Anton, ja han har svårt för att klappa fint.

En liten bebisdocka fick namnet Theo och skulle följas med överallt. Theobebisplutt. Det är vad han kallas här hemma. Anton tyckte vi kunde skaffa en bebis. Men nu har vi ju Theo. Mmm, jag är en bebis osså. Annars är det populärt att det kan finnas en bebis i mammas mage. Fast där finns det ju bara godis och kakor.

Pojkarna slutade med vällingen. De frågar efter den varje dag. - Bara bebisar äter välling.  - Jag är en bebis.

Vi funderar på att sluta med nappen snart. Kanske använder bara bebisar napp? Eller tomtens nissar? Eller kaninbebisarna på Liseberg?