Idag var vi på bvc. Här är statten:
Anton:
längd: 83 cm
vikt: 12725 g
huvud: 49,5
Edvin:
längd:84 cm
vikt: 13015 g
huvud: 50,1
Det blev inget vaccin för de var snuviga. Anton hade sin vanliga rossliga andning som jag tjatat om ända sen han föddes och äntligen så uppmärksammades den och nu skall han få gå på en kontroll. Han hade också bågiga öron eller nåt så han kanske har en öroninflammation på g.
Edvin hade sin förkylningsastma. Så fortsättning av medicinering av honom. Han får ventoline flytande och pulmicort inhalerandes.
Båda två hade typ vätska i mellanörat och därför hör de kanske inte så bra. De skall få gå och kolla detta. För tillfället kan det vara så att de är lite lomhörda, typ att de alltid har lock i örat. Stackarna. Det kanske är därför de inte lyssnar på oss? Iaf så skulle vi tänka på att prata tydligt så att de försöker höra istället för att bara stänga av. Försvinner det inte av sig självt kanske de får operera in rör i örat.
Om Edvins ögoninfektion sa doktorn att den troligen hörde till förkylningen. Har man gult snor och gult klet i ögonen är det troligtvis en förkylningsbakterie som satt sig där. Den där smittsamma som de är rädda för på dagis är en virusbaserad infektion, och där hjälper ingen salva utan den skall försvinna av sig själv. I vilket fall som helst så skall man helst inte ta salva på så små barn utan det skall läka själv.
Idag har inte dagis ringt. När jag hämtade låg en pojke och sov på soffan. Hans mamma ringde precis och jag hörde fröken säga " XX har 37,8 graders feber och sover nu på soffan."
Alma har fått några gamla docker jag hade när jag var liten. En av dem är mörkhyad med bara ett öga. Den fick heta Lyckan. En annan är en tygdocka min mamma sytt (den hette Gullan på min tid, och var egentligen Malins), den fick heta Nina. Sen "vann" hon en liten hund i en fiskdamm nyligen, den heter Melvin och får sova brevid varje natt.
Vi åkte förbi Eriksbergskranen häromdagen (en stor lyftkran över vatten). Den är orange.
Alma: Mamma, var är det där oranga därborta?
Mamman: Det är en lyftkran som lyfter jättestora saker typ. Fast den fungerar inte längre.
Alma: Nähä. Varförintedådå?
Mamman: Tja, den är för gammal.
Alma, tänker en stund: Har den inga batterier kvar?
Skojboj!
måndag 28 september 2009
lördag 26 september 2009
Ps
Jag gjorde precis en långkörare på to do-listan - Lägga ut overallerna på Blocket. Japp nu är annonsen ute och jag hoppas de blir sålda. Nu har jag ett klädpaket att lägga ut också, men det blir en annan dag.
Förresten, nästa vecka är det sån där barnmarknad igen. Jag hade anmält mig att vara med som säljare. Då skulle man få ett mail att svara på och de 100 första skulle få ett nummer och vara med. Jag svarade på mailet inom 40 minuter. Det var på kvällen. På TO-listan fanns bara 50 personer. Då tycker man ju att man borde fått vara med, men jag fick aldrig något nummer så det blev inget. Blev lite besviken faktiskt för jag hade velat vara med, men jag får väl fortsätta med blocket eller bortskänkning. På min to do-lista står också att skaffa ett Traderakonto och ev kanske sälja där. Men jag är LAT och uppenbarligen inte så angelägen...
Förresten, nästa vecka är det sån där barnmarknad igen. Jag hade anmält mig att vara med som säljare. Då skulle man få ett mail att svara på och de 100 första skulle få ett nummer och vara med. Jag svarade på mailet inom 40 minuter. Det var på kvällen. På TO-listan fanns bara 50 personer. Då tycker man ju att man borde fått vara med, men jag fick aldrig något nummer så det blev inget. Blev lite besviken faktiskt för jag hade velat vara med, men jag får väl fortsätta med blocket eller bortskänkning. På min to do-lista står också att skaffa ett Traderakonto och ev kanske sälja där. Men jag är LAT och uppenbarligen inte så angelägen...
Tjatigt
Pojkarna fortsätter att vara "sjuka". Jag lät dem vara hemma på måndagen för att Edvin hade hostat för mycket. Sen klarade de hela veckan även om de är snoriga. Fast i fredags fick Edvin sin ögoninfektion igen och då ringde de mig så jag kunde hämta honom tidigare... Jag har ju hört mycket om denna beryktade ögoninfektion men faktum kvarstår ju då att om den skulle vara SÅ smittsam, varför har ingen annan i familjen fått den, eller någon annan på dagis?
"Du måste skaffa såndär salva och ge honom" sa dagisfröken nr 1. Nr 2 sa Ja, det påverkar honom så mycket att han inte kan vara med i aktiviteterna.
Här hemma räcker det med att man torkar ögat på morgonen, kanske efter att han sovit. Det klibbar inte igen, är lite kletigt men mest är det rinnande. Och rinnande ögon har han alltid haft. För övrigt är Alma likadan. Hon får kletiga ögon när hon blir förkyld, men hennes dagis har inte ringt en enda gång om hennes "ögoninfektion".
Oh well, vi får väl se hur många VAB-dagar vi skall ta nästa vecka... Iaf skall vi till BVC för 18-månaderskontroll med läkarbesök. Då skall jag fråga läkaren vad jag skall göra åt Edvins ögoninfektion och Antons varannandag feber...
Annars händer inget skojigt. Jag är så trött på kvällarna att jag kan somna vid 21. Går jag inte och lägger mig somnar jag vid tvn. Tröttsamt. Vet inte hur många mördare som jag missat nu (ja, lösningarna på tvdeckarna såklart ;-) ). Hemmet förfaller typ och är det verkligen meningen att man skall göra ALLT (städ, tvätt etc) på helgerna? Kanske får vi in nån fin rutin om ett tag men just nu är man mest trött, stressad och deppad.
Imorrn skall Alma och jag på plask och lek. Hon har blivit uppflyttad till nästa kurs, minisim. Där skall det bli mer struktur och de skall lära sig att flyta och sånt. Hur det nu skall gå till. Hon vill bara hoppa (ner) i vattnet hela tiden.
Och sen är helgen slut. Och min to do-lista är fortfarande lika lång.
"Du måste skaffa såndär salva och ge honom" sa dagisfröken nr 1. Nr 2 sa Ja, det påverkar honom så mycket att han inte kan vara med i aktiviteterna.
Här hemma räcker det med att man torkar ögat på morgonen, kanske efter att han sovit. Det klibbar inte igen, är lite kletigt men mest är det rinnande. Och rinnande ögon har han alltid haft. För övrigt är Alma likadan. Hon får kletiga ögon när hon blir förkyld, men hennes dagis har inte ringt en enda gång om hennes "ögoninfektion".
Oh well, vi får väl se hur många VAB-dagar vi skall ta nästa vecka... Iaf skall vi till BVC för 18-månaderskontroll med läkarbesök. Då skall jag fråga läkaren vad jag skall göra åt Edvins ögoninfektion och Antons varannandag feber...
Annars händer inget skojigt. Jag är så trött på kvällarna att jag kan somna vid 21. Går jag inte och lägger mig somnar jag vid tvn. Tröttsamt. Vet inte hur många mördare som jag missat nu (ja, lösningarna på tvdeckarna såklart ;-) ). Hemmet förfaller typ och är det verkligen meningen att man skall göra ALLT (städ, tvätt etc) på helgerna? Kanske får vi in nån fin rutin om ett tag men just nu är man mest trött, stressad och deppad.
Imorrn skall Alma och jag på plask och lek. Hon har blivit uppflyttad till nästa kurs, minisim. Där skall det bli mer struktur och de skall lära sig att flyta och sånt. Hur det nu skall gå till. Hon vill bara hoppa (ner) i vattnet hela tiden.
Och sen är helgen slut. Och min to do-lista är fortfarande lika lång.
lördag 19 september 2009
Sjukt gnälligt
Alla barnen verkar ha fått sig en sväng av eviga-gnäll-sjukan. Snoriga, hostiga och trötta. Edvin har tydligen ögoninfektion, enligt dagis har han jättegeggiga ögon, dock har vi inte sett detta själva ännu. Anton verkar vara värsta feberpojken, eller så är han bara varm? Alma har ont i magen och bara vill, vill, vill eller inte...
Givetvis har jag fått hämta barnen på dagis med "feber" denna veckan. Mormor ställde upp och var hemma dagen efter. Man måste ju ha en "feberfri" dag också såklart.
Själv har jag drabbats av yrsel. För det mesta hela dagen, känns som man är på en båt och ibland vill man hålla i sig för att inte ramla.
Idag skulle vi på skogsmulleträff med tvillingklubben. Men allt blev bara katastrofalt fel så vi landade i Slottskogen och lekte en stund på Plikta istället.
Staketet är klart! Och jättefint. Pappan har verkligen gjort ett bra jobb och ett slitigt sådant. Nu laddar han för nästa projekt, en mur till granntomten.
Givetvis har jag fått hämta barnen på dagis med "feber" denna veckan. Mormor ställde upp och var hemma dagen efter. Man måste ju ha en "feberfri" dag också såklart.
Själv har jag drabbats av yrsel. För det mesta hela dagen, känns som man är på en båt och ibland vill man hålla i sig för att inte ramla.
Idag skulle vi på skogsmulleträff med tvillingklubben. Men allt blev bara katastrofalt fel så vi landade i Slottskogen och lekte en stund på Plikta istället.
Staketet är klart! Och jättefint. Pappan har verkligen gjort ett bra jobb och ett slitigt sådant. Nu laddar han för nästa projekt, en mur till granntomten.
söndag 13 september 2009
11 september
I fredags åkte Alma och jag tillsammans med Marina och Lova till Danmark. Denna kaotiska dag blev så här:
Kl 7.45 skulle Marina komma och hämta oss. Innan dess skulle jag lämna pojkarna på dagis, samt att vi skulle få besök av en gubbe som skulle fixa vårt golv. Stressigt.
Marina hade haft en lika stressig morgon då hon hade bokat in skadedjursbekämpning samma dag och var tvungen att resa en stege...
Iväg kom vi iaf och båten till Fredrikshamn skulle gå kl 9. När vi sitter i kön till färjan ser vi helt plötsligt att folk börjar gå AV och sen åker bilarna av som hade åkt på en stund tidigare. Jaha, färjan har ett tekniskt fel och kan inte avgå. En ersättningsfärja sätts in och kommer gå kl 11, två timmar senare. Så där sitter man i en bilkö med 2 barn som inte vill sitta still och bara vill åka på båten...
Jahapp, väl på båten. Båten vi skulle åkt med har väldigt fina lekplatser. Det hade inte denna. Det luktade dessutom lacknafta på båten. Mysigt. Men vi kom fram till Danmark. Ner i bilen, varmt som satan och det luktade illa på bildäck, avgaser och höga läskiga ljud. Två lastbilar kör in i varandra och kan inte komma ut. Vi är inlåsta. Samma visa igen. Här sitter vi med två barn som inte vill sitta still och oroar oss för om det är skadliga luftångor eller inte.
Vi skulle egentligen åkt till Skagen först men det var om vi hade kommit vid 12 som planen var. Nu kom vi fram vid 16. Vi åkte till hotellet och badade. Det är ett badhotell med vattenrutschbanor osv så barnen tyckte det var jättekul. Vi med, tills en kille bar upp en jättestor flytmojäng till baren en trappa upp, på en balkong liksom. Vad han skulle ha den där till vet jag inte men helt plötsligt kom den nedkastandes. En meter ifrån Alma och mig i poolen. Då var det dags att gå upp.
Sen förflöt allt relativt bra utan större incidenter. På färjan hem drabbades jag av ett migränanfall och var tvungen att sitta med stängda ögon. Marina var snäll och tog hand om Alma. Nu åkte vi ju med den Riktiga båten så det fanns mycket att leka med för barnen.
Förutom det där oturliga var det en rolig resa. Alma pratar redan om att åka igen. Eftersom vi inte kom till Skagen denna gången så får det väl bli en annan gång...
Kl 7.45 skulle Marina komma och hämta oss. Innan dess skulle jag lämna pojkarna på dagis, samt att vi skulle få besök av en gubbe som skulle fixa vårt golv. Stressigt.
Marina hade haft en lika stressig morgon då hon hade bokat in skadedjursbekämpning samma dag och var tvungen att resa en stege...
Iväg kom vi iaf och båten till Fredrikshamn skulle gå kl 9. När vi sitter i kön till färjan ser vi helt plötsligt att folk börjar gå AV och sen åker bilarna av som hade åkt på en stund tidigare. Jaha, färjan har ett tekniskt fel och kan inte avgå. En ersättningsfärja sätts in och kommer gå kl 11, två timmar senare. Så där sitter man i en bilkö med 2 barn som inte vill sitta still och bara vill åka på båten...
Jahapp, väl på båten. Båten vi skulle åkt med har väldigt fina lekplatser. Det hade inte denna. Det luktade dessutom lacknafta på båten. Mysigt. Men vi kom fram till Danmark. Ner i bilen, varmt som satan och det luktade illa på bildäck, avgaser och höga läskiga ljud. Två lastbilar kör in i varandra och kan inte komma ut. Vi är inlåsta. Samma visa igen. Här sitter vi med två barn som inte vill sitta still och oroar oss för om det är skadliga luftångor eller inte.
Vi skulle egentligen åkt till Skagen först men det var om vi hade kommit vid 12 som planen var. Nu kom vi fram vid 16. Vi åkte till hotellet och badade. Det är ett badhotell med vattenrutschbanor osv så barnen tyckte det var jättekul. Vi med, tills en kille bar upp en jättestor flytmojäng till baren en trappa upp, på en balkong liksom. Vad han skulle ha den där till vet jag inte men helt plötsligt kom den nedkastandes. En meter ifrån Alma och mig i poolen. Då var det dags att gå upp.
Sen förflöt allt relativt bra utan större incidenter. På färjan hem drabbades jag av ett migränanfall och var tvungen att sitta med stängda ögon. Marina var snäll och tog hand om Alma. Nu åkte vi ju med den Riktiga båten så det fanns mycket att leka med för barnen.
Förutom det där oturliga var det en rolig resa. Alma pratar redan om att åka igen. Eftersom vi inte kom till Skagen denna gången så får det väl bli en annan gång...
onsdag 9 september 2009
Tappat minne
Nuförtiden är jag inte bra på att komma ihåg saker. Innan har jag haft väldigt lätt för namn och personer, att komma ihåg detaljer och planeringar. Men nu är allt som bortblåst. Jag tror det är för mycket helt enkelt. Skriver jag inte ner det så finns det inte. Namn vet jag inte hur jag skall lösa, får väl nöta in det.
Livet stressar runt från punkt a till b och sen tillbaka. Kollade i kalendern för att boka in en kompisträff men det var fullt, eller inte fullt men man kan ju inte lämna hemmet alla kvällar i veckan... Med bara tråkiga saker dessutom. Oh well...
Annars knatar dagispluttarna runt. Kanske, om vi har tur blir detta första hela veckan på dagis.
Alma och jag skall åka till Danmark på fredag med Marina och Lova. Vi skall testa hur Skagen är i september och sen skall vi sova på badhotellet. Skall bli kul!
Imorrn skall Edvin på återbesök hos läkaren. För förkylningsastman egentligen men nu har han ju halsfluss + astman igen. Tänkte testa Anton för halsfluss också. Det går nämligen på deras dagis.
Livet stressar runt från punkt a till b och sen tillbaka. Kollade i kalendern för att boka in en kompisträff men det var fullt, eller inte fullt men man kan ju inte lämna hemmet alla kvällar i veckan... Med bara tråkiga saker dessutom. Oh well...
Annars knatar dagispluttarna runt. Kanske, om vi har tur blir detta första hela veckan på dagis.
Alma och jag skall åka till Danmark på fredag med Marina och Lova. Vi skall testa hur Skagen är i september och sen skall vi sova på badhotellet. Skall bli kul!
Imorrn skall Edvin på återbesök hos läkaren. För förkylningsastman egentligen men nu har han ju halsfluss + astman igen. Tänkte testa Anton för halsfluss också. Det går nämligen på deras dagis.
tisdag 1 september 2009
Feber? och annat...
Så första dagisveckan blev en sjuk vecka. Anton feber mån-tis, Edvin Ons, ingen feber torsdag. Alla barnen på dagis på fredag. Kl 14 ringer Almas dagis, hon är snorig och röd i ögonen. Jaha, pappan hämtar. När han hämtar pojkarna skulle de precis ringa för Anton har feber, 38 grader. Ingen feber lördag eller söndag eller måndag. Idag ringer dagis igen, Anton feber. 37,7 grader vid sängdags, annars är han som vanligt. Lite snoriga är alla barnen.
Så nu är jag i valet och kvalet, vab eller inte? Klart att om han är sjuk så skall han vara hemma, men han är ju inte sjuk när han är hemma utan uppenbarligen bara på dagis...
Jag såg lite på ett program om kvinnan som fick åttlingar. Nu såg jag inte hela men av det jag såg verkar hon väldigt skum. Först berättar hon en historia om hur hon hämnas på en kompis som låg i bakluckan på hennes bil. Då kör hon rally med henne och hör hur hennes kropp rullar runt, men detta tycker hon bara är roligt? Sen tvärnitar hon och låtsas att hon krockat, så kompisen blir helt hysterisk.
Under förlossningen hade hon med en kamerakvinna som gång på gång var i vägen för sjukhuspersonalen, men som vägrade ge sig utan bara käftade emot när hon ombeds lämna plats och sluta vara i vägen. För att hon fått i uppdrag att filma. Skumt. Ville mamman riskera sina barn för att en kamerakvinna var tvungen att vara med?
Läste en artikel i GP om dagisköerna i Göteborg. Fast det finns ju ingen dagiskö i Göteborg. Alla får plats inom 4 månader om man står i kö till HELA stadsdelen. Va bra, men alla andra som ändå väntar på en plats, står inte de i kö då??? Torslanda är såklart sämst men det visste vi ju redan. Här har man en stor inflyttning av barnfamiljer. I vårt område finns det mängder av kommunala tomter, hyreshus, bostadsrätter, radhus, enfamiljshus osv. Nästan alla som flyttar in har barn. I området läggs en förskola ner, en ny startas. Den fyller den gamla förskolan samt skapar ca 40 nya platser. Till alla dessa barn som flyttar in i området. Så konstig planering. Dessutom vet man väl hur många barn som föds, hur många barn som går på bvc och var dessa barn bor. Då har man ju tid på sig, 1 år innan dessa barn är redo för dagis.
Varför klagar jag som har plats till mina barn? För att systemet är FEL, och det verkar som de har fel i planeringen av förskoleplatser. Ingen ser heller ur familjens perspektiv. Utan det är självklart att man skall åka runt hela stadsdelen och lämna/hämta sina barn på olika förskolor. När skall man ha tid att jobba?
Vi fick ett brev från Almas dagis idag och där togs vikten av trygghet upp. Hur tryggt blir det när man rusar in med ungen och snabbt säger hejdå för att syskonen väntar i bilen på att lämnas på sitt dagis.
Frustration. Irritation. Trött i ögonen. Japp, då blir det såhär, virriga och konstiga inlägg.
Så nu är jag i valet och kvalet, vab eller inte? Klart att om han är sjuk så skall han vara hemma, men han är ju inte sjuk när han är hemma utan uppenbarligen bara på dagis...
Jag såg lite på ett program om kvinnan som fick åttlingar. Nu såg jag inte hela men av det jag såg verkar hon väldigt skum. Först berättar hon en historia om hur hon hämnas på en kompis som låg i bakluckan på hennes bil. Då kör hon rally med henne och hör hur hennes kropp rullar runt, men detta tycker hon bara är roligt? Sen tvärnitar hon och låtsas att hon krockat, så kompisen blir helt hysterisk.
Under förlossningen hade hon med en kamerakvinna som gång på gång var i vägen för sjukhuspersonalen, men som vägrade ge sig utan bara käftade emot när hon ombeds lämna plats och sluta vara i vägen. För att hon fått i uppdrag att filma. Skumt. Ville mamman riskera sina barn för att en kamerakvinna var tvungen att vara med?
Läste en artikel i GP om dagisköerna i Göteborg. Fast det finns ju ingen dagiskö i Göteborg. Alla får plats inom 4 månader om man står i kö till HELA stadsdelen. Va bra, men alla andra som ändå väntar på en plats, står inte de i kö då??? Torslanda är såklart sämst men det visste vi ju redan. Här har man en stor inflyttning av barnfamiljer. I vårt område finns det mängder av kommunala tomter, hyreshus, bostadsrätter, radhus, enfamiljshus osv. Nästan alla som flyttar in har barn. I området läggs en förskola ner, en ny startas. Den fyller den gamla förskolan samt skapar ca 40 nya platser. Till alla dessa barn som flyttar in i området. Så konstig planering. Dessutom vet man väl hur många barn som föds, hur många barn som går på bvc och var dessa barn bor. Då har man ju tid på sig, 1 år innan dessa barn är redo för dagis.
Varför klagar jag som har plats till mina barn? För att systemet är FEL, och det verkar som de har fel i planeringen av förskoleplatser. Ingen ser heller ur familjens perspektiv. Utan det är självklart att man skall åka runt hela stadsdelen och lämna/hämta sina barn på olika förskolor. När skall man ha tid att jobba?
Vi fick ett brev från Almas dagis idag och där togs vikten av trygghet upp. Hur tryggt blir det när man rusar in med ungen och snabbt säger hejdå för att syskonen väntar i bilen på att lämnas på sitt dagis.
Frustration. Irritation. Trött i ögonen. Japp, då blir det såhär, virriga och konstiga inlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)