Regnet smattrar mot takfönstrena. Barnen sitter framför morgontv och uppenbarligen är det något jättebra som Specialagenten Ozo eller nåt för det är helt tyst. Själv läser jag tidningen och dricker en kopp tv. Lugnt och sansat. Och det är bra för bara en kvart senare bryter kaoset ut.
Alla barnen skall ta fram flingorna ur skåpet. Alla tre skriker. Lösningen blir att sätta in den igen så nästa unge får sin chans. God! Samma visa när grejerna skall ut hur kylskåpet. Till slut sitter de runt bordet och skriker fortfarande. För lite flingor, för mycket yoghurt. Anton har tagit min plats. Stolen är inte inflyttad. En fryser. En fryser inte. En har fått fel färg på skålen. Massa problem tydligen.
Till slut löstes problemen för två barn men det tredje får nu ett utbrott. Gråter och gråter. Allt är fel och inget är rätt. Han vet inte ens vad han vill.
10 minuter senare har alla barnen en macka och nyponsoppa i glaset. Tystnaden sänker sig och jag vet att det är bäst att ta vara på den för om 10 minuter kan det vara kaos igen.
2 kommentarer:
Du beskriver det så bra!
Tack för att du visat att detta är högst normalt. Så där ser våran frukrost ut också!
Skicka en kommentar