Imorse skulle jag lämna barnen. 7.15 skulle vi åka hade jag planerat. 6.55 hade fortfarande inget barn vaknat. 7.30 åkte vi.
Jag smög in i Almas rum för att väcka henne. Söta barn. Hon ligger helt inbäddad i sitt täcke och sover sött. Hon ser ut som när hon var bebis. Hon hade alltid ett speciellt uttryck när hon sov. Det har hon tydligen fortfarande. Jag ville bara krypa ner och mysa en stund med min älsklingsunge. Hon ville inte vakna. Jag frågade om jag skulle väcka pojkarna först, mmm, svarade hon. Och så blev det. En minut senare var det full fart i huset...
Jag tog bort två födelsemärken igår. I 14 dagar skall stygnen sitta. Det är ju en halv evighet. Och två simtillfällen för Alma. Jag får nämligen inte bada i simbassäng under dessa två veckor. Jag blir lite ledsen att hon skall behöva missa dessa pga mig....
Oxå är det redan November! Kan tiden gå snabbare? Nästa vecka är helt kaotisk för mig. Edvin och Alma skall vaccinera sig, på två olika ställen och två olika tider... Husråd på ena dagiset, öppet hus på andra dagiset. Puh, somnar redan framför tvn vid 20...
1 kommentar:
Jag har hört att tvillingar väler att komma till starka föräldrar
;-) Det stämmer i ditt fall! Grymt jobbat!
Kram
Skicka en kommentar