En rätt stressig helg faktiskt.
Igår var vi i Småland på ettårskalas för kusinen. Det var trevligt och kul att träffa små och stora kusiner som barnen så sällan annars träffar. Och föräldrarna såklart. Pappa K har 4 syskon så det blir ju en del folk.
Vi åkte fram och tillbaka över dagen. Det brukar vara smidigt. Resan dit gick som en dans och halva hemvägen med. Sen vid 1,5 timme kvar fick Edvin nåt hysteriskt anfall och bara skrek, skrek och skrek. Väckte de andra två som också skrek så det var mer "hejkomochhjälpmig"-stuk på den resan. Efter en halvtimme lugnade han ner sig och satt och snyftade resten av vägen. Hemma somnade alla fint och sov hela natten.
Idag har jag har jag då maratontvättning och städning eftersom vi inte hann nåt igår. Pappan fick följa med till simskolan idag för jag har ju mina stygn... För tillfället är det tyst i huset. Pojkarna sover. Deras lunch är klar så när de vaknar är det bara att värma den. Det ger några extra sekunder lugn för den här mamman.
Annars är det rätt hektiskt nu. Jag tappar bort mig själv. Var skall jag hitta mig nånstans i detta kaos?
Nästa vecka är det dags för vaccinering. Ångestframkallande. Helst vill man ju vänta tills på fredag för ifall ev sjukdom efteråt så har man ju helgen på sig. Men nu känns det som de börjar snora och då vill man ju snabba sig så de inte hinner bli för sjuka innan de hinner få vaccinet. För så kommer det ju dröja säkert 3 veckor och då kan de ju redan ha hunnit få svininfluensan också... *suck* Det gör ju inte saken lättare att Almas bvc har öppet mellan 10-16 och Edvins medicinmottagning 15-18, på två olika ställen 30 minuter ifrån varandra + eventuell väntetid, trötta och gnälliga barn... Det skall verkligen inte vara lätt för en familj att fungera utan stress...
Varför kan inte vaccinet komma till dagiset?? Hur svårt kan det vara att organisera?
Nu börjar pojkarna röra på sig. Skall ta ett djupt andetag och vara världens bästa mamma...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar