Armbrytaren

 För fyra veckor sedan fick jag ett samtal från förskolan. Det var samtalet som jag fasat för i fyra år, mitt barn var skadat. Han hade ramlat ner för en klätterställning på skolgården och nu verkade hans arm inta vara riktigt rätt. Den var nog av och jag borde hämta honom och låta någon titta på den.

Klockan var ca 15.15. Jag slängde mig iväg för att ta mig till min son. Väl framme låg han på en soffa och armen bara hängde. Min lilla plutt! 

Vårdcentralen var ju ingen idé då han säkert behövde röntgen, så det fick bli barnvakten på Östra. Först åkte vi hem och hämtade Kakan och snuttis, surfplatta, lite frukt och yoghurt, ett klädombyte, och jag bytte kläder från kjol och stövlar till mer vänta-på-sjukhus kläder. Jag såg framför mig hur vi satt i väntrummet hela natten.

Han hade riktigt ont men var väldigt tapper. Han gillade inte när jag svängde, för det gjorde ont. Jag grät halva vägen och oroade mig för trafikstockningar.

Men vi kom fram, inga köer utan det gick smidigt att ta sig fram. Vi parkerade. Det ösregnade och han kunde inte gå så snabbt så vi blev rätt blöta innan vi kom in. Fatta min förvåning när väntrummet på barnvakten var helt tomt! Vi fick nästa nummer. 

När vi blev uppropade så var det ingen snack om saken. Kanske operation så han fick inte äta något. Han fick en rullstol att sitta i och det var så bra, det underlättade hans arm. Han fick också smärtstillande direkt. Efter tio minuter var vi i ett rum och väntade på doktorn. Inom en timma fick armen röntgas. Sedan beslutades det att han skulle läggas in för operation dagen efter. 

Pappa och syskonen kom också och höll oss sällskap. Surfplattan var annars guld värd att ha med sig.

Övernattningen gick bra. Han sov som en stock. Det gjorde inte mamman. Kl 7 skulle man vara uppe och påklädd för då kom jouren. Han skulle också duscha med desinficerande tvål 3 gånger inom operation. Två gånger på kvällen, en gång på morgonen. Inklusive håret. Det var en pärs 3 gånger. Jag skulle hålla slangen, tvätta in tvålen och hålla koll på armen samtidigt. 

Pappa och brorsan kom på morgonen och höll oss sällskap. Till kl 12 fick vi vänta innan det var dags. Utan mat. Han sövdes och det var lite läskigt, mitt i en tår somnade han. Min älskling. 

Operationen tog ca en timma, sedan ringde de och jag fick gå upp till uppvaket. Där väntade jag en timma på att han skulle vakna. Till slut fick de väcka honom.

Efteråt kom vi ner på avdelningen igen. Han skulle äta och kissa innan vi fick åka hem. Om han mådde bra. Det gjorde han så vi åkte hem vid 18-tiden. Typ 24-timmar på sjukhus. En erfarenhet rikare. Dock en jag hade kunnat vara utan.

Jag har inget att klaga på gällande vården. Tvärtom är jag rätt nöjd.

Imorgon skall skenan bort och de tre stift som satts in tas bort. Det skall bli härligt att få tillbaka en hel arm!