måndag 27 oktober 2008

Vår fina spis

När vi flyttade in i vårt jätte nya hus så fungerade inte spisen som den skulle. För det första var man tvungen att ta hela denna servicebit själv, alltså ingen hjälp från husleverantören. Tråkigt tycker jag, man tycker väl att de borde kollat om spisen fungerar?

Iaf så var det en kille från spisservicen här i förrförra veckan, han kunde inte laga spisen utan skulle beställa ett nytt elektroniskt kort. Förutom detta gjorde han spisen sämre, först var det nämligen den lilla plattan som man använder typ med minsta kastrullen som inte fungerade men när han åkte så var det den stora plattan som man använder mest som inte fungerade. Ok. Jobbigt men det får väl gå för en vecka då...

Idag kom en annan kille tillbaka. När han kontrollerar spisen så märker han att den första killen glömt sätta i en sladd i kortet och därav fungerade inte spisen. Bra jobbat! Nu verkar den fungera som den skall iaf :-) Sen påpekar han att ventilationen för spisen inte är rätt gjord och om det inte åtgärdas kommer spisen ibland att lägga av för att den inte skall överhettas...

Så nu blev det ytterligare en sak att lägga till listan...

lördag 18 oktober 2008

Så här ser vi ut nu!




Ordningen återställd

Nu har pappan kommit hem, för gott. Skönt! Först skall han ha semester i två veckor och sen börjar han jobba igen.

Almas feber har försvunnit men hon verkar inte så pigg. Rätt trött hela tiden och gnällig. Inget snor, hosta eller nåt. Bara trött och gnällig. Och dum mot sina bröder. Hon putter på dem och sätter sig på dem. Hon vill leka med dem men de klarar inte hennes lekar. Mycket jobbigt och lessamt.

Imorrn har vi dop för pojkarna. Familjerna samlas och kalaset dukas upp. Mycket förberedelser och nu ångrar vi att vi inte tog den där smörgåstårtan ändå... Men det blir nog bra ändå. Bara de inte skriker sig igenom ceremonin som Alma gjorde när hon döptes. Då var det skrikmaratonet Allan nämligen.

Alles klar!

onsdag 15 oktober 2008

Almisen sjuk

Alma är sjuk. Inne på tredje dagen med feber. Den har dock börjat lätta men hon vill inte äta nånting. Inte nyponsoppa, inte mjölk, inte ens glass. Så det känns som nåt är fel. Skall se hur hon mår i eftermiddag, är hon inte bättre får det bli ett besök hos doktorn.

Hon är så ynklig. Det mesta hon säger är: Almisen få lite vatten? Och visst får hon det. Sen verkar det som att hon drömmer om lejon och tigrar för det första hon säger när hon vaknar är nåt om lejon och tigrar.

Det regnar ute. Trist. Det är verkligen höst nu.

En av gravidisarna har ploppat ut sin bebis. Skojigt! Mycket oväntat eftersom det egentligen är en månad kvar. Men så kan det bli ibland. Grattis! Nu väntar vi på nästa bebis. För många bebisar skall det ju bli ;-)

Bebis gråter. Mamman måste trösta.

söndag 12 oktober 2008

Ensamstående

Just nu är jag ensamstående 3-barnsmamma. Det som håller en flytande är all hjälp man får av föräldrar, syster och kompis. WOW! Vad härligt det är med ett nätverk av goa människor som vill hjälpa en. Tack så mycket!

Fast det är tufft ändå, de dagar och nätter som jag är själv med barnen såklart. Igår började Anton grymta och kinka redan vid 20-tiden på kvällen och det slutade i hysteri från hans sida. Till slut lugnade han ner sig och mamman fick äntligen sin fritid. Javisst, i fem minuter sen började hans brorsa och kinka och även det slutade i hysteri som fick kvävas med mat. Lagom till mammans läggdags var det lugnt tills efter 30 min, då började Anton som vanligt, in och ut med nappen i ca en timme. Sen sov de nog, Edvin körde väl också in och ut med nappen ett par gånger. Kl 2 fick Anton hysterianfall nummer 2 så han fick mat, sen sov han gott. Kl 3.30 fick Edvin hysterianfall nummer 2 och då fick han mat. Sen sov de iaf en stund. 6.30 var vi alla uppe och började dagen...

Edvin har äntligen lärt sig hur man tar sig framåt på golvet genom ålning. Han är inte lika snabb som Anton så han förlorar ju alla lopp. Lopp mot den roligaste leksaken, för det är ju den som redan är upptagen. Edvin sitter också bättre nu och det är roligt. De utvecklas hela tiden de små grynen. Kanske är därför de är så hysteriska när de skall sova....

Oh well, jag är iaf bara ensamstående i 5 dagar till sen kommer den andra hälften hem igen. Skönt!

torsdag 2 oktober 2008

Pojkarna

Jag har ju glömt att berätta...

Edvin väger mer än Anton nu. Så den lille har blivit den store typ. Fast Anton är längre.

Anton ålar sig snabbt som en ål och sitter helt utan stöd. Edvin rullar sig framåt, och pratar mycket. Han sitter inte lika bra, han verkar lite svag i ryggen och måste nog öva lite mera.

De sover i sitt rum nu och det går jättebra. De sover nästan hela nätter, äter iaf inte förrän tidigast 5. Skönt. Däremot Alma brukar komma runt 4 och vilja gå upp men det får hon ju inte såklart utan får sova i vår säng istället.

Nu verkar det som de vaknade. De har iaf sovit en timme idag, skönt, igår var det typ 20 minuter som gällde...

Älskade Internet!

Nu har vi Internetuppkoppling igen. SKÖNT! Jag känner mig alltid ensam och utfrusen utan Internet i närheten. Ändå har man levt större delen av sitt liv utan Internet, hur var det livet egentligen?

Annars är läget under kontroll. Kaos, förstås i hela huset. Vi måste packa upp och få iordning saker och ting. Det sämsta är att vårt förråd redan är fullt, så vi måste börja rensa där så att annat kan få plats.

Almas dagisinskolning går bra. Första veckan får hon vara inne när alla andra barnen är ute. Varje dag när vi åker till dagis säger hon "leka andra barnen", Mmm, vi får se säger mamman och sen får hon inte det, utan hon skall vänja sig vid lokalerna med fröken. Idag fick jag gå ifrån 30 minuter och Alma verkade inte ens märka att jag var borta, så imorrn skall hon äntligen få leka med de andra barnen. Fröken sa att några av de stora barnen kunde stanna inomhus så att de kunde se hur Alma reagerar på detta typ. Annars är hon en stor och duktig tjej som faktiskt nu kan alla färger (kanske inte alla nyanser men grundefärgerna iaf) (och rosa och lila förstås).